< Tillbaka till Utvecklingsblogg
Postat den 20 oktober, 2017

Visst går det att utveckla myndighetsspråket

Visst går det att förändra myndighetsspråket (Ds 1993:61) heter en rapport från början av 90-talet som är närmast legendarisk för många av oss som jobbar med språk på en myndighet. Titeln syftar på en vanlig uppfattning på den tiden, om att myndighetsspråk måste se ut ungefär som lagtext – snårigt och fullt av juridiska facktermer. Redan då förstod författarna att det inte stämmer, och sedan dess har det offentliga språket utvecklats mycket, inte minst på Skatteverket. Ändå kan det fortfarande vara lite si och så med begriplighet och mottagaranpassning ibland. Vad beror det på?

Det handlar knappast om illvilja. Däremot kanske om förebilder. Den som läser mycket lagtext börjar gärna skriva på samma sätt själv, så att säga på gehör, och det behövs reflexion och självövervinnelse för att bryta mönstret. Därför är det viktigt att ta fram andra och bättre förebilder, som riktar gehöret åt ett annat håll.

Kanske handlar det också om en rädsla att släppa sargen. Vad händer om vi på Skatteverket beslutar att du får 2 000 kronor i kostnadsersättning i stället för att kostnadsersättning utgår med belopp av 2 000 kronor? Riskerar vi att bli anklagade för att skriva för enkelt? Det tror jag inte. Om du som läsare däremot inte förstår vad vi skriver riskerar du att göra fel. Du kanske också tappar förtroendet för Skatteverket, om vi inte riktigt verkar bry oss. På det förlorar vi alla. Därför gäller det för oss som jobbar på Skatteverket och andra myndigheter att ständigt komma ihåg vilka vi är till för, nämligen alla som bor i Sverige (och ibland utanför).

Klarspråk är att skriva för dig

Skatteverket strävar efter klarspråk, men vad menas egentligen med det? Tydligt och begripligt är Rikstermbankens definition, som på Skatteverket fått tillägget vänligt, men hur ser en sådan text ut? Det finns mer än ett svar på den frågan eftersom det i grunden handlar om mottagaranpassning. En del är självklart, som att du som vill veta om du fått ditt avdrag godkänt sällan vill läsa en redogörelse för hela inkomstskattelagen. Annat kan skilja sig mellan olika målgrupper och syften och förändras över tid. Därför behöver vi kontinuerligt stämma av med dig som privatperson eller företagare att vi är på rätt spår – att du förstår och känner dig vänligt bemött. Vi behöver också anpassa oss efter och dra nytta av de nya arenor och kommunikationsvägar som det digitala samhället öppnar för, så att du kan sköta dina ärenden hos oss på det sätt och i de situationer som passar dig.

Kommunikation för alla

Skatteverkets kommunikation ska vara begriplig. Den ska också vara utformad så att du som möter den inkluderas, oavsett din situation och vem du är. På Skatteverket strävar vi efter jämställdhet och mångfald i vårt sätt att skriva och använda bild. Genom att kommunicera på ett sätt som inkluderar och synliggör hela den variation som finns i befolkningen vill vi bidra till att bredda och utmana snäva normer om hur en får eller bör vara. Den utvecklingen kan också skava lite ibland. I synnerhet för den som tillhör normen kan det vara svårt att få syn på dess baksidor och kommunicera på ett sätt som utmanar den. Även här behövs reflexion och goda exempel. Och även här vill vi gärna ha din hjälp att se om vi trampar på i gamla hjulspår i stället för att förflytta oss i rätt riktning.

Tack för att du hjälper oss att utveckla vår kommunikation!

/Camilla Lindholm, språkkonsult och kommunikationsstrateg

(Bilden är tagen av Johanna Holmgren och visar en skattevägledning från 60-talet.)

Utveckla Skatteverket
Utveckla Skatteverket

Logga in

eller