< Tillbaka till Utvecklingsblogg
Postat den 1 december, 2017

Vem förtjänar skatten?

En tjänst skapas av ett företag i väst, tillgängliggörs av en filial i norr och konsumeras av en person som bor i öst. Var uppstår värdet, vem ska betala och vem ska få skatteintäkten?
Hela världen rör på sig. Digitaliseringen suddar ut landsgränser och människor, jobb och pengar färdas med teknikens hastighet all over the place.

– Det förs diskussioner på flera håll, både inom Skatteverket och på globalpolitisk nivå, om hur vi ska beskatta nätanknutna tjänster och de värden som de skapar. Reglerna för beskattningsrätten bygger idag på företagens fysiska närvaro, vilket är enligt en helt annan världsordning än den som gäller i digitaliseringen. Alla länder vill ha sin del av skattekakan och de principer som hittills har gällt för att fördela fungerar inte lika bra längre, upplyser Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare och specialist på delningsekonomi på Skatteverket.

Vi kan ta musikdelning som exempel:

Låt säga att ett företag är grundat i Sverige, men har sitt huvudkontor utanför EU. Man har flera utländska ägare och en stor kundmarknad i hela världen. Intäkterna kommer från prenumerationer på digitala tjänster via en digital plattform. De flesta prenumeranterna bor i EU, men företaget beskattas i landet där huvudkontoret ligger – alltså utanför EU. Med nuvarande lagstiftning riskeras att vinsterna förs över till lågskatteländer och slutligen hamnar i Silicon Valley där man inte har någon bolagsskatt. Följden blir en snedvriden konkurrens och urholkad skattebas i de länder där tjänsterna säljs och konsumeras. Fullt lagligt men uppfattas inte längre som särskilt moraliskt agerande från de stora amerikanska jättebolagen som Facebook och Google. Det visar inte minst den diskussion som nu följer av den nya Paradis-läckan.

Samma frågor kan ställas ur ett arbetskraftsperspektiv. I USA är närmare 40 procent av arbetskraften frilansare eller egenanställda och vi ser liknande förändringar i Europa. En nyligen genomförd undersökning visar att 87 procent av svenskarna kan tänka sig att jobba på ett annat sätt än traditionell tillsvidareanställning, och av de som testat att ”gigga” vill 90 procent fortsätta. Den framväxande gig-ekonomin möjliggör att du kan ha hela världen som arbetsplats, där digitala bemanningsföretag erbjuder globala matchningstjänster, som gör att fler och fler väljer att leva som frilansare eller digitala nomader. En härlig rörelsefrihet som vänder upp och ner på skattesystemet.

– Vilket land har rätt att beskatta inkomsterna, hur ska myndigheterna ens få vetskap om att de ägt rum? Vem är arbetsgivare och ska betala de sociala avgifterna? Dessa utmaningar behöver hanteras genom samverkan och informationsutbyte mellan länder, men verklig framgång når vi först när plattformsföretagen bygger in automatisk beskattning eller informationslämnande i sina kundprocesser, menar Rebecca Filis.

Skatteverket för en aktiv dialog med flera av de aktuella företagen.

– Vi behöver skapa tekniska förutsättningar, incitament att följa reglerna och stärka viljan att bidra till att det blir skattemässigt rätt. Oavsett om företagen är att betrakta som arbetsgivare eller inte, det är deras data vi behöver ha tillgång till, förklarar Rebecca Filis.

En tänkbar lösning, som Skatteverket samarbetar kring tillsammans med branschen, är att hitta automatiserade sätt för plattformsföretagen och utföraren att lämna uppgifter på ett sätt som skapar mervärde och nytta för alla inblandade parter. Som ett exempel kan nämnas Skatteverkets samarbete med Vinnova med syfte att få bättre insikter och kunskap om aktörernas behov, hur de ser på regleringen och vad som triggar dem till att medverka på frivillig väg.

– Detta är ett spännande sätt att arbeta med tjänstedesign på och flera avdelningar inom Skatteverket är involverade. I början på nästa år kommer vi kunna dra vissa slutsatser av detta arbete och förhoppningsvis ha en prototyp som är avstämd med slutkunden och som vi vill arbeta vidare med. Lagstiftning behöver inte alltid vara svaret, ibland räcker det med en liten knuff i rätt riktning en sk. nudge, avslutar Rebecca Filis.

Faktaruta:

Nyckelfaktorer/kännetecken för den digitala ekonomins affärsmodeller;
• Mobilitet; och en slags flyktighet eller immaterialitet som i hög grad utmärker den digitala ekonomin, dess användare, och dess affärsmodeller.
• Beroendet av data; en stadig utveckling med ökad datakapacitet och lagringsmöjligheter samt minskade kostnader för datalagring (jmf. molntjänster, dataexport m.m.).
• Nätverkseffekter; innebärande att beslut som grupper av användare fattar även kan innebära positiva effekter för andra användare (jmf. delningsekonomi).
• Mångfald; där användare interagerar genom mellanhänder eller plattformar.
• Utveckling mot monopol eller oligopol; i vissa typer av affärsmodeller som i hög grad förlitar sig på nätverkseffekter.
• Ombytlighet; beroende på allt lägre trösklar för etablering av nya affärsmodeller, snabb teknisk utveckling och ett föränderligt utbud av nya produkter som konsumenterna kan välja mellan på bekostnad av snabbt föråldrade produkter.

Utveckla Skatteverket
Utveckla Skatteverket

Logga in

eller