< Tillbaka till Utvecklingsblogg
Postat den 5 juli, 2017

Hur säkrar vi skatter och socialavgifter i en plattformsekonomi?

De senaste månaderna har diskussionerna kring gig-work och plattformsekonomi varit intensiva i media och inom fackföreningsrörelsen. Det var även en av de hetaste frågorna när Skatteverket bjöd in plattformsföretagen till en dialog om skatter och avgifter i slutet på mars. Lyssna på denna podd om du vill veta mer om vad som diskuterades på mötet:

Det är bland annat i ljuset av plattformsekonomins särdrag och den ökade rörligheten för både privatpersoner och företag som Skatteverket nu kommer att se över några av skattereglerna för att förenkla dem och anpassa dem till delningsekonomin/plattformsekonomin.

Uppdraget kommer från generaldirektören som vill att vi ser över möjligheterna att istället beskatta utförarens inkomster i likhet med hobby, dvs. så att en privatperson i högre utsträckning ska betala egenavgifter på den här typen av tjänsteinkomster. Detta skulle tydliggöra i vilka situationer arbetsgivarfrågan aktualiseras. Samtidigt ska vi undersöka om det går att tydliggöra gränsen mellan näringsinkomster och tjänsteinkomster/hobby, i syfte att förenkla för utföraren att ta ställning till om det är näringsinkomster eller tjänsteinkomster i ett tidigt skede och inte i efterhand. Det ökar förutsebarheten i beskattningen för utföraren. Men en av de kanske viktigaste åtgärderna för att säkra möjligheterna att fastställa rätt skatt inom delningsekonomin är att se till att involvera plattformsföretagen i att lämna inkomstuppgifter till oss – oavsett om de är arbetsgivare eller utbetalare, och oavsett var de befinner sig.

Typiskt för ett gig-work är att uppdraget förmedlas via en plattform för matchning av utbud och efterfrågan. Uppdraget kan ta mellan några minuter eller timmar, till några dagar som längst att slutföra.

Plattformsföretagen bedriver oftast en annan typ av verksamhet än de mer traditionella företagen. De har tagit till sig den nya digitala tekniken och strukturerat verksamheten med utgångspunkt från den och från att det är billigare att lägga ut delar av verksamheten på en marknad istället för att styra den i en traditionell intern hierarki inom företaget. Outsourcing är det traditionella begreppet för detta, men med skillnaden att marknaden inte bara består av företag (som förväntas fixa hela verksamheten) utan numera till stor del av privatpersoner. Företagen har således anpassat sig till konkurrenssituationen, kostnadsläget för att anställa och hantera människor, och den tekniska utvecklingen. Affärsmodellen synes därmed vara företagsekonomiskt motiverad och inte enbart motiverad av att vilja kringgå skatter och lagstiftning även om det kan bli en konsekvens.

De skatterättsliga frågorna som följer av företagens förändrade roll och företagsstruktur har betydande bäring på inkomstskatt, mervärdesskatt men också arbetsgivaravgifterna och socialförsäkringssystemet. I en gig-ekonomi och en digitaliserad och globaliserad värld blir frågan hur vi fastställer och tar in skatten. Idag räcker det att du är utbetalare av en ersättning för att du ska bli skyldig att betala in arbetsgivaravgifter, dra preliminärskatt och lämna kontrolluppgift till Skatteverket.

Företagen har en avgörande roll i systemet att redovisa och betala in skatter och avgifter för att finansiera pensioner och sjukförsäkring. Detta fungerar huvudsakligen bra i den traditionella ekonomin (med vissa undantag för oseriösa företag). Frågan är hur vi säkrar detsamma i en plattformsekonomi där plattformsföretaget kan befinna sig i utlandet? Eller där uppdragsgivaren är en digital nomad som befinner sig på resande fot och försörjer sig med att ta uppdrag från olika plattformar runt om i världen? Då kan plattformen vara amerikansk, uppdragstagaren är folkbokförd i Sverige och befinner sig resandes i Asien, och uppdragstagaren kan befinna sig i vilket land som helst. Hur blir det med skatter och avgifter då?

Skatteverket har en stor utmaning framför sig. Vi är dock inte ensamma om problemen och kan behöva samverka om lösningarna med involverade aktörer, andra myndigheter och även andra länder. I slutänden handlar detta mycket om politiska beslut och politiska överenskommelser – även mellan olika länder. I en internationell konkurrens är det en fördel om vi har så enhetlig syn som möjligt kring innebörden av begrepp och synen på regler och uppbörd av skatten.

En verklig förenkling skulle kunna vara att vi på sikt har teknik, politik och lagstiftning på plats som möjliggör att skatten på transaktionen kan dras i realtid, dvs. i samband med att transaktionen äger rum. Tills vi vet hur de nya lösningarna utformas får vi arbeta med att stegvis anpassa regelverket, och förenkla och förtydliga hur befintliga regler ska appliceras på den digitala ekonomin och plattformsekonomin.

För hur ska vi annars kunna säkra skatter och socialförsäkringssystemet?

/Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket

Utveckla Skatteverket
Utveckla Skatteverket

Logga in

eller